Barnet skrek inte när vi var på jobbet, men sen, när jag ”bara” skulle titta förbi en gammal kollega och vän, då kom avgrundsskriket. Lite trött och kanske lite för många intryck gjorde minus-susen, så att säga.
Så konstigt det där med att besöka jobbet. Hej hej, hur mår ni, jag mår jättebra, så här har vi det, välkommen att känna på söt bebis och sen går man därifrån, för sen är lunchen slut. Deras alltså. Själv skulle man kunna sitta där resten av dagen och bara mysa och umgås. Det är som att man inte längre är en del i gemenskapen, fast jag ändå är det. Och trots att jag ville hänga med dem mycket längre, så gick jag bara. Insåg sen att jag missade att hälsa på ett tjugotal personer som nog varit glada att se mig, men kombinationen av att känna att jag inte hörde dit, kontorslandskap och ett barn som började bli missnöjt gjorde att jag gick. Kramade min närmsta kollega hejdå, han slutar nästa vecka. Så himla sorgligt, jag kommer att sakna honom ofantligt mycket. Kanske mer som person än som kollega; missförstå mig rätt, han gjorde inget fel, men trots allt är ju arbetsuppgifter sånt som kan tas över av någon annan och även om efterföljaren inte har det han hade, så har den personen säkert andra bra egenskaper som ändå tillför något. Men ersätta den individen som slutar går ju inte.
Gick ut med junior i solen igen, fick en solhatt av kollegorna, det var bra, har ingenting för sommartider, vad behöver man egentligen utöver en solhatt förresten? Åkte förbi en annan kollegas jobb och hann prata med henne ca 2 minuter innan skriet från vildmarken slog till. Det ekade i hela byggnaden, där vi satt var precis bredvid ett atrium, så jag vet faktiskt inte riktigt vad hon sa till mig innan hon var tvungen att gå iväg för möten + mail och jag var tvungen att gå för att lugna barn.
Köpte italiensk glass vid Hötorget, den var okej, snäppet sämre än det hål i väggen på söder där jag brukar köpa glass; hundra gånger bättre än GB. Apropå glass; pratade Big Pack med en kompis häromdagen. Det var ju så himla gott när man var liten, men har du testat det som vuxen? Går ju inte att äta!
Imorgon har jag en frisörtid bokad. Moster T ska ta junior. Lite nervös för hur det ska gå, eftersom han varit så kinkig. Det är liksom inte bara klipp heller, det är klipp och färg. Steriliserar nappflaska i detta nu, för att hon ska kunna ge ersättning. Ska testa ikväll och se om han ens tar nappflaska, det är ju inte givet.
Ps. ÄR DET SOMMAR NU?!?!?!?!
Jag har funderat på en UV dräkt… både jag och pappan blir kräftfärgade och sen vita igen – om stackarn ärvt det så blir det ett måste. Jag paniksmörjer med solkräm flera gånger dagligen – ergo alla kläder har fått gul rand… yay!
Lycka till med frisörbesöket- jag håller tummarna att det funkar med att ge flaska 🙂
Jag tänkte också solkräm, men sen sa någon något om korallrev som dör, gifter som de inte ska stoppa i munnen och gudvetvad. Ska undersöka det här närmre.
Tack! Är hos frisör i detta nu. Testade flaskan igår, det gick , men nappen var för stor ? Köpte en ny variant med mindre napp idag, kanske går bättre. Det sägs att de har det bra än så länge! ?