Gick ju in i vecka 31 igår. Firade med att inte kunna andas varken när jag satt eller stod, ont i ryggen och upprättande av köksluckor där det sista gjorde mig svettig och arg. Fick nämligen hjälp att montera skåp ovanför sängen igår och de sa ”ska vi ta luckorna också?” Varpå jag sa ”Nej nej, det är lätt, det kan jag fixa själv” eftersom jag alltid ska göra allt själv, om jag kan. Så upp på sängen, smidig som ett kassaskåp, höll i lucka och så ska ju luckan bara klicka i. Det står det på Ikeas bruksanvisning; man ser hur någon bara håller den emot och så Klick!ar det till. Det kom dock inget klick. Och innan jag fattade att jag skulle använda mindre våld och mer hjärna så hade jag varit på gränsen till ett nervsammanbrott åtskilliga gånger.
45 minuter för två luckor och fyra hyllplan. Två luckor och två hyllplan kvar. Skruvdragare står högt på min önskelista just nu. Höll även på att ramla ner från sängen, alltså typ tippa ner från stående rakt ner i golvet. Lyckades landa på fötterna, via pallen och soffan ?
Idag har jag varit och kollat mina cystor, de har krympt (yeay!) och snäst åt folk på tunnelbanan som inte flyttar sig när man ska av. ”Jag har LITE svårt att dra in magen, så om du kan flytta på dig lite till vore det snällt” Blir GALEN på alla tröga, ohyfsade människor som inte tar hänsyn. Spelar liksom ingen roll om man kommer med kryckor och typ inga ben eller armar, folk ser inte längre än näsan räcker.
Har för övrigt sammandragningar hela tiden, undrar om man borde fråga någon om det. Läkaren kollade livmoder…tappen….halsen…nånting,..och det såg bra ut, så det kommer inget barn idag i alla fall. Kväll lyssna på hjärtslag. Sen hoppas jag att läkarbesöken är över för den här veckan.
Senaste kommentarer