Numera ogravid singelmamma

En (t)röst i natten

Jag somnade på soffan igår efter en mysig eftermiddag med A och en hemsk hamburgare på Olearys (shame on me som sa ”Jamen på Olearys vet man vad man får i alla fall, där jag menade att en burgare är en burgare och att deras brukar vara rätt bra) Tänk er pannbiffen som man fick i skolan på 80-90-tal, så söndermald så man kunde trycka sönder den med tungan mot gommen, så har ni köttbiten till deras burgare. De var även väldigt underbemannade vilket ju inte gjorde saken bättre. Så svårt det där, jag slentriandricksar inte utan det ska vara något extra. I det här fallet var ju allt dåligt och jag hade nästan kunnat tänka mig att dricksa för att jag tyckte synd om servitören, men samtidigt så hade jag haft mer förståelse för deras situation om han hade sagt något om omständigheterna från början. Vilket han inte gjorde. Är man service-skadad så är man. Dricksar du? Varför?

Hur som. Flyttade mig till sängen vid midnatt och kanske var det hamburgaren som hemsökte mig när jag tyckte att jag vaknade av ett ”Jag fick precis en kniv i låret”-skrik vid 2. Kanske var det på riktigt. Jag blev livrädd för jag trodde det var på riktigt då, men så här i efterhand är jag inte säker. Upp ur sängen, tände alla lampor, satte på tvn, lyssnade efter ljud i trapphuset och kollade ut genom titthålet. Kollade en extra gång att dörren var låst. Tror att stackars grodan kände av min rädsla för han vaknade och började fara runt i magen. Gick igenom alla tänkbara alternativ för vad som hade kunnat hänt, vad som skulle kunna hända, försökte lugna mig med logiska förklaringar, typ att om det verkligen hade varit något så hade någon annan reagerat (fast det här är Stockholm, man kan aldrig vara säker) och det hade fortsatt låta om det var något som hände (men om personen dog så hade det ju inte fortsatt) Somnade om vid 5. Trött preggo idag. Inte alls den ljuvliga helgstart jag hade sett framför mig. Kände mig dessutom som ensammast i hela världen när jag var så där rädd. Oftast så känner jag mig inte ensam, men där och då var min högsta önskan att jag hade sovit ihop med någon. Någon som inte bodde i min mage, vill förtydliga, för att inte förminska närvaron av lilla grodan ? (som kanske mer är i storleken av en liten pumpa än en groda) utan någon som kunde ge mig en lång kram

Nu är det promenad och fika på agendan! Skulle jag ha börjat dagen med att städa? Japp! Finns oredan kvar till sen? Övertygad!

 

 

 

 

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats