Header Image

Numera ogravid singelmamma

På grund av endometrios skulle jag aldrig kunna bli gravid "på naturlig" väg. Min dåvarande sambo och jag hann påbörja IVF, men kärleken tog slut innan behandlingen påbörjades. Lite mer än ett halvår efter att vi brutit upp stod jag svimfärdig och höll i ett positivt graviditetstest. Ensam. När chocken lagt sig berättade jag för mannen jag träffat ett tag som bara sa "Min önskan är att du inte fullföljer graviditeten" och sen ville han inte prata med mig mer. I februari 2018 föddes min älskade son. Massa kärlek till alla ensamstående mammor och gravida singlar därute, ni är något extra ❤

Profile Avatar

Ultraljud och arga influensagubbar

Publicerad,

Förra veckans ultraljud var med gynekolog samt läkarstuderande där vi länge i fascination tittade på bebisen, fast det inte var därför jag var där och där läkarstudenten artigt tog mitt papper för att slänga det när jag hade torkat av magen och frågade om jag behövde mer. Gynekologen frågade om det var okej när vi undersökte (både vaginalt och med vanligt ultraljud)  osv.

Idag träffade jag hans kollega. Hon var.. korrekt. Inte lika korrekt som ”Saga Norén, länskrim Malmö” men mer korrekt än den manliga kollegan. ”Här är barnet, hen har det bra” swosh vidare till att lokalisera äggstockar. Hon frågade inte om det gick bra utan körde på, vilket stämmer med min erfarenhet när jag har varit hos kvinnliga respektive manliga gynekologer. Men hon var bra. Tydligen är de inte helt säkra på vad de ser så de vill hellre ha mig under uppsikt, därför ska jag tillbaka om en månad. Tog ett blodprov också, ingen aning om vad de ska kolla. Jag orkade inte ens fråga, jag gick bara lydigt dit.

På eftermiddagen gick jag och tog influensavaccin. Tydligen är det en höjdpunkt för vissa gamlingar, för när jag står och läser informationen som ligger på bordet precis efter entrén, puttar en man på mig samtidigt som han säger ”jag var här före dig!” och tränger sig till nummerlappsmaskinen. Jag snäste åt honom, för ja, jag fattar, det kanske på riktigt var hans höjdpunkt, och han var äldre, men han stod liksom inte med ena foten i graven och då kan man kanske bete sig som folk. Istället för att be om ursäkt så säger han ”Du måste fylla i LAPPEN först!!!” För alla vet ju att man måste fylla i informationen innan man tar nummerlapp, annars blir det ju fel. När jag sätter mig ner frågar receptionisten vad som hände, varpå han säger att jag försökte tränga mig. Jag sa med ett snett leende att det ju inte riktigt var det som hände, sen orkade jag inte med honom mer. Men jag skrattade lite för mig själv när han fick veta att han tagit fel lapp. Jag tog rätt lapp. Jag hamnade alltså före honom, ändå. (Men han fick gå in innan mig för han verkade ju ha så himla bråttom)

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *