Triss i mobiler, spurt på centralen

Det var inte en ny lägstanivå med minnet. Eller jo, långtidsminnet  Korttidsminnet sattes på prov i förrgår, då jag seglade in på matställe, ställde upp väska på disken, beställde take away, fick mat, seglade ut. Genom folkmassa, genom spärrarna till tuben, vänta på kiss-hiss (varför måste man kissa i hissar? VARFÖR?) åka ner i kiss-hiss, kolla tid för avgång på tunnelbana… Kommer på att jag glömt väskan. På T-centralen I Stockholm.

Innehållandes mest kläder, men också nya snordyra glasögon (”Just nu får du halva priset på bågar!” ”Jaha, men ni vill inte prata så högt om hur dyrt det är med GLASET till dessa bågar?) samt två mobiltelefoner. Nu kanske du undrar varför jag har två telefoner. Well, jag har faktiskt tre. En privat telefon som är ny, som tryggt befann sig i min handväska. En gammal privat telefon där allt inte flyttades till den nya, utan vissa saker måste flyttas manuellt. Spenderade midsommar hos mamma och hade tänkt göra det när jag var där, men det blev inte så. Och jobbmobilen. För att jag ibland är en klant som låter den privata mobilen ladda ur och för att jag en gång hade ett krassligt barn samt en mobil utan batteri. I den privata mobilen finns även all konversation med pappan sparad, väldigt privata anteckningar osv. Ingen annan hade brytt sig och mobilen är gammal samt att det inte gick att ringa på den eftersom abonnemanget flyttats, men du förstår kanske paniken.

Med vagn och barn drar jag tillbala till hiss, hissen tar 100 år på sig, tar rulltrappan, som jag i vanliga fall undviker med vagnen. Halvspringer tillbaka till mat-stället (det är ju ändå centralen som sagt, svårt att röra sig snabbt) och ser väskan stå kvar där jag lämnade den. Tackar min lyckliga  Kvinnan bakom kassan kollar förvånat på mig och säger ”vad hände?” för hon har inte sett att jag glömt min väska, trots att den är så stor att den sticker upp ovanför alla skyltar och grejer som står på disken. ?

Klipp till att jag åker hiss igen, tillsammans med pappa med vagn och hissen stannar för att en av oss står för nära kanten. Man vill inte fastna i en kiss-hiss, det säger jag bara. Det gick bra. Vi åkte vidare. Jag kom hem.

Händelserik dag och jag har lärt mig att allt av värde ska läggas i skötväskan som sitter fast på vagnen.