Den första som var i min lägenhet precis när jag flyttat in var han. Han hade precis kommit hem och bor i närhete, så det tog honom bara några minuter att ta sig hit. Jag hade bestämt mig för att det skulle vara sista gången. Jag hade förberett mig noga, ville inte säga det till honom utan vi skulle bara sluta ses, lika plötsligt som vi hade börjat. Såg det på nåt sätt som en fin historia, han kom in i mitt liv, det var passionerat, komplicerat och sen skulle det vara slut. Det skulle, med vissa undantag, vara en fin historia.
Ibland hade jag lekt med tanken att om det skulle vara någon som skulle göra mig gravid mot alla odds så var det han; jag och en kompis brukade skoja om det. Hon suckade eftersom hon visste att vi inte skyddade oss och så brukade hon säga ”Tänk om du blir gravid” och jag sa ”Ja eller hur, det vore ju pricken över i.” Och så skrattade vi, för vi visste ju att det var osannolikt. (Att vi inte skyddade oss var btw hans önskemål, något jag så här i efterhand har lust att påminna honom om, men jag försöker att inte sänka mig till den nivån. Att jag skulle bli gravid oroade jag mig inte för, däremot var jag övertygad om att om jag någon gång i livet skulle få en könssjukdom så var det från honom.
När han kom hit hade jag tagit en paus i upp-packningen och drack av min flyttchampagne. Allt hade varit så hektiskt med jobb, lägenhetsköp, pusslande med schema där jag var på resande fot, flyttgubbar och golvläggare. Lägenheten köptes när det var som hetast på marknaden, jag fick kompromissa med allt. Betalade mycket mer än vad jag tänkt men fick mycket mindre för pengarna. Tänkte att det inte gjorde något, för jag skulle resa så mycket i mitt nya jobb.
Det var en del som skulle fixas, där han hade kommit med en massa förslag. När jag väl satt där med min champagne så var det skönt att äntligen få landa lite efter ett halvår i andrahandslägenhet och en månad hos en kompis. Det är den minsta lägenheten jag någonsin bott i, jag tror att min studentlägenhet till och med var större. Inte direkt en lägenhet man skaffar om man planerar barn, inte ens med Stockholmsmått mätt.
Efter att han varit här drack jag mer av min champagne, sträckte ut.mig i soffan och sträck-kollade orange is the new black till sent på kvällen. Flyttkartongerna blängde på mig bakom min rygg men jag orkade inte bry mig. Lite ont i magen av hur mycket jobb det var med lägenheten och att jag betalat så mycket, men så nöjd med att vara tillbaka i Stockholm, med mitt nya jobb och med livet generellt.
Kort därefter skulle jag äta en fantastisk måltid på Lilla Ego och jag skulle dricka vansinniga mängder vin över midsommar, innan min omgivning skulle börja propsa på att jag skulle göra ett gravtest.
Senaste kommentarer