Sova är väl ändå överskattat
Junior var vaken 03.15-06. Inte arg eller ledsen, utan rätt nöjd med livet. Funderar på om det var mitt sena kaffe eller ren illvilja från hans sida. Tror på det senare. ? Man kan ju inte somna själv heller även om han bara ligger och smågrymtar, för efter några grymtningar kommer det ju ett ”WOÄÄÄÄÄUNDERHÅLLMIG” Det händer, men mycket sällan, att grymtningarna följs av att han somnar. Till slut somnade han i min famn, på en amningskudde. Jag somnade också, vaknade med av en grymtning en timme senare och tänkte ”Dålig mamma, dålig mamma, TÄNK PÅ PLÖTSLIG SPÄDBARNSDÖD”
Den där avvägningen. Kanske få sova någon timme till och nästan fungera som människa, utan fara för eget och andras liv pga i en sömnig dimma, eller sova gott ibland med bebis precis bredvid sig och ha risken för psd hängande över sig. (Och höra förmanande röst från BVC i huvudet) Missförstå mig rätt – jag väljer ju hans liv före allt annat – men om han ligger på rygg, på en egen liten bädd, med en egen filt som sitter fast enligt konstens alla regler. Ja, ni fattar.
Ps. 3 är VÄRSTA TIDPUNKTEN på dygnet, alla dagar i veckan. Men OM jag skulle se ett leende då skulle allt vara förlåtet.