På grund av endometrios skulle jag aldrig kunna bli gravid "på naturlig" väg. Min dåvarande sambo och jag hann påbörja IVF, men kärleken tog slut innan behandlingen påbörjades. Lite mer än ett halvår efter att vi brutit upp stod jag svimfärdig och höll i ett positivt graviditetstest. Ensam. När chocken lagt sig berättade jag för mannen jag träffat ett tag som bara sa "Min önskan är att du inte fullföljer graviditeten" och sen ville han inte prata med mig mer. I februari 2018 föddes min älskade son. Massa kärlek till alla ensamstående mammor och gravida singlar därute, ni är något extra ❤
När jag ser tillbaka på mina inlägg ser jag att de är alldeles för långa för att någon egentligen ska orka läsa. Därför blir jag glad när jag ser att några tittar in här lite nu och då. Extra glad eftersom jag dessutom är anonym och inte följer alla de andra reglerna som finns för att man ska existera på nätet.
Kul att du orkar med mina skamliga inlägg om livet ??
Edit; SVAMLIGA ska det stå hahaha
