Numera ogravid singelmamma

Glad mors dag eller skamma inte en mamma

När jag var gravid fick jag snabbt lära mig att föda vaginalt är den ”normala” förlossningen, att man verkligen kommer att missa något om man inte gör det och att man aldrig kommer att känna sig så stark som då. URKRAFTEN i kvinnor kommer fram vid förlossningen. Den vaginala alltså. Fick jag lära mig, av kollegor, vänner och bekanta.

Jag försökte säga att vaginal förlossning inte var ett alternativ, för jag bär på en extrem förlossningsrädsla och har alltid gjort, men se ”det här har kvinnor gjort i alla tider” så det var inte så farligt.

Barnmorskor blir inte stressade

Av MVC fick jag veta att kvinnor vid en vaginal förlossning inte skadas mer ”än normalt”, när jag sa att min rädsla inte blivit mindre av att det numera konstant saknas barnmorskor och vårdplatser. Jag fick också lära mig att barnmorskor minsann inte påverkas av stress och att jag inte hade någonting att oroa mig för. Däremot var kejsarsnitt en stor risk.

I gravidgruppen på Facebook var det självklart att man skulle föda vaginalt. Ju mindre smärtlindring desto bättre och det skulle vara rätt sorts smärtlindring. En riktig kvinna föder så naturligt som möjligt. En av de som var med i gruppen frågade om man kanske kunde skriva ”trigger warning ” högst upp på sina förlossningsberättelser, för hon blev väldigt rädd och panikslagen av att tänka på  sin egen stundande förlossning. Då drog lynchmobben igång och hon fick snabbt veta att här berättades det minsann som det var, ville hon ha gullegullhistorier kunde hon gå med en annan grupp. Här hade man rätt att säga vad man ville; inte skulle väl hon komma och försöka tysta någon. Hon försökte säga att hon inte ville att de skulle sluta berätta utan att hon bara ville ha en varning i början av berättelsen, men det var ingen som lyssnade utan de fortsatte att håna hennes rädsla och hon lämnade till slut gruppen.

Att få bestämma över sin egen kropp

Varje gång jag diskuterat min rädsla så har jag sagt att kanske skulle det göra skillnad om jag visste att någon av de barnmorskor jag träffat under graviditeten skulle vara på plats när jag födde. Att jag visste vilket sjukhus jag skulle föda på. Att inte förlossningssalen var så klinisk och opersonlig. Att jag visste, redan från början, att jag själv skulle få välja förlossningssätt. Att inte någon skulle tvinga mig till det ena eller det andra, att jag fick bestämma över min egen kropp, precis som jag får göra annars, och att man inte vinklade statistik när man presenterade den för mig, som om jag skulle vara en mindre vetande varelse. Hade det varit så, hade jag kanske kunnat tänka mig att föda vaginalt.

Jag säger kanske, för det är klart att min rädsla också påverkades av en massa annat; till exempel att jag inte hade någon partner, dåligt förtroende för sjukvården,

”Primära anknytningspersonen” används som ett hot

När förlossning och graviditet nu är avklarade och barnet är fött, så öppnar ju sig nästa värld där alla kan ha en åsikt.

I ett forum ställer en kvinna frågan hur hon ska göra med amningen av sin 7 veckor gamla bebis om hon vill åka bort 4 timmar. Hon är i en relation, men hon är trött då de också har en 3-åring och hon får ta allt ansvar. Snabbt är pekpinnarna där; man kan minsann inte lämna en så liten ensam. ”För tänk på att du är den primära anknytningspersonen!” Jag repeterar; hon är i en relation med PAPPAN. En kvinna säger bara ”Jag hade inte gjort det.” som svar på inlägget där en annan desperat kvinna behöver stöd för hon inte får någon support hemma. Kvinnan sa till slut att hon skulle stanna hemma ”för det är ju klart att jag sätter barnen först.”

Rätta dig i ledet!

Gemensam nämnare i alla exempel? Kvinnor, kvinnor som också är mammor. Som snabbt ska fram med pekpinnar (eller piskan) så att alla håller sig i ledet.

Jag vet att det är att förenkla det när jag säger det, och att det finns strukturer osv  Men vore det inte skönt så säg om kvinnor bara slutade trycka ner andra kvinnor Säg inget eller säg något som faktiskt hjälper istället. Eller säg bara något snällt. Spring inte patriarkatets ärenden.

Nu kanske du tänker, apropå att jag nämner patriarkatet; ”Ja men en feminist skulle aldrig göra så” och jag vill därför lägga till att dessa  kvinnor finns överallt, även bland de som ser sig som feminister. Skamma kvinnor, mammor eller ej, kan man göra överallt, bland feminister så kan man dessutom vara en mer eller mindre bra feminist. Man ska tycka ”rätt”. Som alltid ska man rätta sig i ledet.

Så på alla mammors dag vill jag uppmana alla till att sluta skamma mammor. Helst alla kvinnor, men gärna alla. 

Ps. Pratade med en barnmorska igår som sa att det finns studier på att exakt det jag hade önskat för att våga föda vaginalt är det som skulle kosta minst pengar och som skulle vara det bästa sättet. Jag klappar mig själv på axeln och sänder en irriterad tanke till alla jag stött på som inte vill lyssna på mig.

Hoppas du hade en fin dag mamma eller ej ?

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats